Etiopisk-ortodox fasta förklarad: veckodagar och fasteperioder

Hur många dagar om året omfattar den etiopisk-ortodoxa fastan?

Den etiopisk-ortodoxa tewahedokyrkans tradition föreskriver ungefär 180 fastedagar om året för lekmän, och närmare 250 för munkar, nunnor och präster, enligt kyrkliga källor. Siffran omfattar två olika slags fasta: en veckorytm med onsdagar och fredagar, och ett antal fasteperioder kopplade till kyrkans kalender, där den längsta pågår i nästan två månader.

Det är mycket jämfört med de flesta kristna traditioner, och det präglar vardagen i Etiopien på ett mycket konkret sätt: vad som lagas hemma, vad restaurangerna har på menyn och vilka dagar en familj kan tänkas planera ett bröllop eller en stor måltid kring.

Ordet för fasta på amhariska är tsom. Du ser det på menyer, i uttryck som ye-tsom (faste-, som bestämning till en rätt) och i namnen på de flesta av de enskilda fastorna nedan, som oftast börjar med Tsome- följt av det som högtidlighålls.

Vilka dagar fastar man varje vecka?

Onsdag och fredag, varje vecka, året runt, med ett undantag: de femtio dagarna efter Fasika (etiopisk-ortodox påsk), då veckofastan upphävs som en del av påskfirandet. År 2026 infaller Fasika den 12 april, så uppehållet varar ungefär från mitten av april till början av juni.

• Onsdagen är fastedag eftersom kyrkans tradition anser att det var den dag då Stora rådet beslutade att gå emot Jesus.
• Fredagen är fastedag till minne av korsfästelsen.
• Utanför uppehållet efter påsk återkommer de två veckofastedagarna utan undantag, till skillnad från vissa av fasteperioderna, som byter datum från år till år.

Vad får man inte äta under den etiopisk-ortodoxa fastan?

På en fastedag är regeln enkel: inget kött, inga mejeriprodukter, inga ägg och inget smör. Med västerländska kostbegrepp är det en vegansk kost under fastans längd – allt kommer från växtriket.

Tidpunkten är det andra lagret, och det är det som besökare oftast missar. Strikt fasta innebär att man inte äter något alls förrän klockan 15, och sedan bara intar en enda måltid på eftermiddagen eller kvällen. Vissa fastar på det sättet varje fastedag; många andra håller matrestriktionen utan tidsrestriktionen, eller håller vissa fastor strikt och andra mer löst. En del troende undviker också alkohol under fasteperioderna.

Fasteperioderna: stora fastan, adventsfastan och de andra

Utöver det veckovisa mönstret med onsdag och fredag föreskriver kyrkan flera längre fastor med bestämda datum. Källorna skiljer sig något åt när det gäller exakt antal dagar och startdatum, eftersom vissa är knutna till den fasta etiopiska kalendern och andra rör sig med Fasika, men huvuddragen är desamma:

• Abiy Tsom (stora fastan, även kallad Tsome Hudade): den längsta fastan, ungefär 55 till 56 dagar före Fasika, uppbyggd av tre kortare perioder i följd.
• Tsome Nebiyat (adventsfastan, även kallad profeternas fasta eller Tsome Gahad): cirka 40 dagar, från slutet av november till början av januari, och den avslutas med etiopisk jul (Gena, 7 januari).
• Apostlarnas fasta (Tsome Hawaryat): börjar måndagen efter pingst och pågår till 26 eller 29 juni, så längden varierar från år till år – allt från cirka 10 till över 40 dagar beroende på när Fasika inföll.
• Filseta (fastan inför Marie himmelsfärd): 15 dagar, från 7 till 21 augusti – vilket betyder att den pågår just nu den här månaden.
• Tsome Nenewe (Nineves fasta): bara 3 dagar, måndag till onsdag, ungefär tre veckor innan stora fastan börjar.
• Gahad: endagsfastor på aftnarna före jul och trettondagen.

Varför räknas inte varje grönsaksrätt som fastemat?

Det här är detaljen som får nästan alla som inte vuxit upp med den att snubbla. En gryta kan vara gjord helt på linser, kikärter eller grönsaker och ändå inte räknas som fastemat, på grund av en enda ingrediens: niter kibbeh, ett klarat smör som sjudits med kryddor – ingefära, vitlök, besobela (helig basilika), bockhornsklöver, kardemumma, kanel med mera – och som ligger till grund för stora delar av den vardagliga etiopiska matlagningen.

Eftersom niter kibbeh är smör räknas allt som tillagas i det som mejeriprodukt, punkt slut, oavsett hur mycket grönsaker som finns i grytan. För att göra samma rätt lämplig under fastan byter kockarna till en vegetabilisk olja, ibland en kryddad variant som kallas yeqimem zeyet, som görs på samma sätt som niter kibbeh men med vegetabilisk olja i stället för smör.

Shiro: ett namn, två väldigt olika rätter

Shiro – en gryta på mjöl av malda kikärter eller bondbönor – är det tydligaste exemplet. Basen är naturligt vegansk, vilket är exakt varför det är en självklar fasterätt. Men samma namn på en meny kan betyda en variant tillagad med niter kibbeh, som inte är fastemat, eller en variant tillagad i olja, som är det. Det finns också en variant med kött, som kallas bozena shiro. Tre rätter, ett namn, och skillnaden syns inte om du inte frågar eller redan känner till köket.

1. Shiro tillagad i niter kibbeh (smör) – inte en fasterätt.
2. Shiro tillagad i olja, ibland märkt ye-tsom (faste-)shiro – vegansk och lämplig under fastan.
3. Bozena shiro, med kött – inte en fasterätt och inte vegetarisk.

Hur strikt håller folk den egentligen?

Det varierar enormt. Enligt kyrkans lära förväntas alla som är äldre än ungefär sju år hålla fastorna, men i praktiken sträcker sig efterlevnaden från präster och äldre eller mer troende lekmän som håller hela kalendern – inklusive regeln om att bara äta på eftermiddagen – till personer som bara fastar under stora fastan, bara på onsdagar och fredagar eller inte alls.

Platsen spelar också roll: både forskare och kyrkliga källor påpekar att fastan ofta hålls striktare i vissa landsbygds- och höglandssamhällen än i delar av Addis Abeba, där en mer flexibel hållning är vanligare. Det finns inget enskilt, korrekt sätt att beskriva hur en enskild etiopisk-ortodox kristen fastar – det beror på personen, familjen och ofta den specifika fastan.

Stora fastan är i sig ett bra exempel på hur en fasta kan vara uppbyggd i lager. Källorna beskriver den som sammansatt av tre kortare perioder i följd: en period på 8 dagar som kallas Tsome Hirkal, en period på 40 dagar som kallas Tsome Arba (som anknyter till de 40 dagar Jesus fastade i öknen) och en avslutande period på 7 dagar, Tsome Himamat, som omfattar stilla veckan fram till själva Fasika.

Därför spelar det roll om du lär känna någon från Etiopien

Om du skriver med eller träffar någon från Etiopien – även via en app som Amarbis – kan fastan påverka vardagliga saker: vilken restaurang som passar för en dejt en onsdag, om ett videosamtal sker före eller efter klockan 15 under stora fastan, eller varför en familjesammankomst i augusti kretsar kring Filseta. Inget av det kräver att du gissar dig till någons personliga tro. Det är helt enkelt användbar, saklig bakgrund om ett land där uppskattningsvis 44 % av befolkningen är etiopisk-ortodox, och där fastekalendern är en synlig del av vardags- och matkulturen, oavsett om en enskild person håller den strikt eller inte.